Spånigt

2009-03-09 @ 22:41:04

Ja, lördagen blev en spännande historia..... Efter jobbet susade jag och Ida iväg till stallet för att rida för Ida Hellström. Allt var frid och fröjd tills det blev dags för alla att åka iväg och för oss att natta hästarna. När vi kom upp i stallet från ridhuset visade det sig att en på byn styrt in spån, men styrt lite för långt.... När de som var i stalle hörde braket och sprang ut och stoppade traktorn, var det  skadan tyvärr redan skedd- 1,5 m spån tornade upp sig i stallgången. Tur att dörren antagligen inte varit riktigt stängd, annars så hade den nog gått sönder. Hästarna var lite lätt skärrade efter en uppflugen dörr och en massa spån i rumpan.... 
Det blev till att ringa fastighetsgruppen efter hjälp. Inte gick det att lasta i skottkärror och köra runt, det var det för trångt i gången för och dessutom för fullt ute, spåndörrarna gick inte att stänga. Det var bara att vada till midjan i spån, klättra upp på spånberget och skotta ut mot sidorna så att vi sen skulle kunna skotta upp från gången... Tur Ida var med mig så vi kunde hjälpas åt. När vi var nästan klar kom gubbarna och avslutade. De fick även skotta upp lite ute så att dörrarna kunde skjutas igen lite grann, då det skulle snöa på söndagen (och det gjorde det- snöstorm!!).20.30 var vi tillbaka i Lajksjö..  Som tur var fick jag mat och kaffe där- det satt inte fel, tack för det Sylvia!!!
Såhär 2 dagar senare så är det bara att inse att det finns en orsak till att jag inte får mocka för läkaren.. Min stackars arm är ond som bara den och den benbit i tumgreppet som stack upp efter olyckan, men som försvann efter ett bra tag, har tyvärr tittat upp igen... Så går det när man inte kan göra som så många andra, bara vända på klacken och gå ifrån. Skönt att några hade möjlighet att komma ut och fixa det sista. Men varför händer det alltid sådana här saker när jag har stalljour?
Fick en pocketbok i brevlådan förra veckan som jag måste ta och läsa: Diagnos Duktigt- handbok för överambitiösa tjejer, av Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe. Har alldeles för många symptom som stämmer, och har tyvärr blivit både tillfälligt och kroniskt sjuk p g a detta.

Njae, dags att avsluta klagosången för denna gång. Bjussar på en bild av min favvopålle Nikiel, med en katt på rumpan.



Bild: Privat

Kommentarer
    Postat av: Therese - Lurans blogg

    Diagnos duktig ger en verkligen en grym tankeställare, vi var ett gäng kvinnliga doktorander som hade en cirkel kring denna bok - sjukt roligt, intressant och nödvändigt!



    Ska ta tag i utmaningen! :-)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: