...tar nya tag. Någon gång måste det väl vända? Tar ett ännu större kliv, må det bära eller brista. Känns bra ju i alla fall, beredd på det värsta så blir kanske inte fallet så stort.

Konstig vad sol och värme kan göra- plöstligt känns många saker inte alls så jobbiga. Har suttit i solen med goda vänner, druckit kaffe, pratat allvar och strunt- precis som det ska vara. Ätit glass, blodapelsiner, planterat penséer, planerat för veckans begivenheter. Fint att ha något att se fram emot. Städat trappen och tagit bort vintergrejor (tror inte att sandhinken och snöstyran kommer att behövas på ett tag- i värsta fall får jag väl gå ner i källaren och hämta upp dem igen).

Känner mig uppskattat för den jag är, då är det lättare att vara den jag är. Nu har jag börjat hitta fotfästet, börjar känna mig mer som mig själv igen.

Nu ska jag gå ut i solen, njuta en stund, läsa lite Filter och sen åka till Rörström...

Var snäll med varandra...

Snart är sommaren här igen. Bild: Privat