Ja, då har man börjat en ny resa känns det som. Nu gäller det att hitta sig själv igen och hur man ska leva för att få allt att funka. Känns som att jag förlorat flera år på att inte få någon rätsida på kroppen.

Mitt i alltihopa har jag hittat en gammal skolkamrat som verka leva med ungefär samma problem... underliga äro livets vägar. Kanske kan vi stötta och hjälpa varandra? Känns i all fall bra att ha någon att dela funderingarna med.

Nu har jag i alla fall kommit igång med lite ridning igen, har fått låna Cudna, som tålmodigt låter mig få skumpa runt barbacka på hennes rygg. Med en voltigegjord och mina nya montétyglar, så känns det riktigt bra! HÄRLIGT att vara tillbaka. Nu känns det som att jag skakat igång kroppen lite och det är ju så skönt att ta sig runt lätt och smidigt med hjälp av en häst. Är så glad att jag har så bra människor runt mig, så stöttar och förstår när man inte riktigt orkar,. men som ändå kan peppa och dra med en så man inte blir sittandes. Helgen blev ju rätt intensiv med ridning, glöggkväll, löshoppning och pizza, precis vad jag behövde för att komma igång igen.

Nu ska jag göra mig klar inför dagens resa till Umeå.... tänker på dig Lovisa

Allt gott!

Snälla Cudna Bild: Privat